absinthe
Absinthe Alkohol, Blott en drink alternativt en legend?
Flera människor antar att absint är en likör, men det är minsann klassificerad som sprit eller alkohol främst alldenstund det inte är buteljerat med tillsats av socker.
En numera nära nog utsuddad gräns säger att en likör är sprit med tillsats av socker och smakämnen – samt då börjar väl nästan all alkohol som saluförs nu kallas likör.
Vår ”egen” Vodka Absolut Citron eller blåbär, vem skulle komma på tanken att kalla dessa för en likör?
Absithe är en bärkraftig växtbaserade sprit som destilleras med malört och anis, men är också känd för att få andra aromatiska örter som fänkål, lakrits, kvanne källa, koriander, muskot, enbär samt mer.
Ordet absint refererar antingen till den alkoholhaltiga drycken alternativt den faktiska malörtens nickname Artemisia absinthium.
Absinthe sprit är i flera olika versioner.
Dess utveckling började i slutet av 17-talet i Schweiz för att sedan spridas till andra länder som satte sin egen prägel på originalet.
Som du kanske begriper, var kvaliteten på de olika märkena mycket varierade, typ vin är nu, samt de billigare sorterna utav absint hade lägre alkoholhalt samt använde mestadels ingredienser som var direkt skadliga.
Sorten som kallas “Bohemian Absinth” kom från Tjeckien och var en av dessa billigare sorter som innehöll lite alternativt ingen anis, fänkål alternativt någon av de andra örter som hittades i den traditionella absint.
Den schweiziska och särskilt den franska var ansvariga för att ordentligt öka poopulariteten för absint och bedömdes mestadels vara de som producerade högsta kvalitet.
När alla innehar sina egna personliga smakpreferenser, en “deluxe absinthe” är i allmänhet utav högre kvalitet än en Bra tips här..
Det finns också några betraktas som “special absint” som är helt unik samt avvikande.
Det är många legender samt myter kring absint sprit, vilket dess franska smeknamn, “The Green Fairy – La fée verte” ) därför att det (oftast) har en smaragdgrön färg.
Inledningsvis såldes det som ett universellt medicin, kanske därför fördelarna med malört samt övriga örter.
Det rekommenderades för behandling av epilepsi, kolik, gikt, njursten, och mycket mer.
Snart såldes det både som en huskur samt en aptitretare.
Den hade en unik effekt på dem som drack det, det till samt med förbjöds av den schweiziska regeringen 1910.
Många trodde att hög användning av absint var kopplat till hallucinationer, våld och missmod.
Antagligen det är därför det fick så mycket eloge utav bohemiska typer och konstnärer som Picasso, Ernest Hemingway och Oscar Wilde.
Legenden säger att den kända holländska konstnären Van Gogh, skar av sitt förena öra under dess inverkan.
Absinthe blev så populär i Frankrike, särskilt med bohemiska författarinna och konstnärer i Paris.
De hade “den gröna timmen”, som motsvarar vår “happy hour” nuförtiden.
Man kan finna det i nattklubbar och populära hangouts som Moulin Rouge.
Eftersom produktionen av drycken ökade så gjorde även efterfrågan, och rätt så inom kort sjönk priset så att alla drack den.
Detta varade tills ett litet antal galna människor förstörde allmän övriga.
Det fanns flertal planerat dråp som var kopplade till förbrukning utav absint precis runt 1900, det mest kända är de Lanfray morden vari en man dödade först sin egen familj samt därnäst sig själv.
Vid det laget var det Schweiz som främst förbjöd den legendariska dycken men flera övriga länder följde kort därefter.
Även om det ännu faktiskt inte är lagligt i USA ännu så lyfte Schweiz undan förbudet år 2005 samt den kända gröna drycken växer idag i folkgunst åter.
Idag när du innehar lärt dej ett litet antal spännande fakta om absinthe, kommer jag bevilja dig själv avgöra om det bara är en annan dryck, eller antagligen mer utav en legend.
Med det kumulativ folkgunst som absinthe fått under de senaste åren, får vi vänta samt se om historien upprepar sej.
Absinthe, – den mest legendariska av alla drycker
Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du noll mer legendarisk än absint.
De mesta folk har antagligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de flesta utav dem känner till bara ett litet antal sanna fakta om alkohol alternativt alkohol och blott en bråkdel utav dem innehar haft tillfälle att få ett bägare av denna mystiska dryck framför sej på bordet.
Därför önskar jag med detta lilla inlägget presentera för eder läsare en del fakta om denna legendariska spritdryck samt se tillbaka på dess lysande förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.
Mycket berusande samt kryddad med anis, sägs absint har varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att äga tillverka en medicinsk tonic som bar en enorm likhet med absint absint förbud sverige.
Ändå var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som avyttrade formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att gå miste sin image som en läkemedelstonic och blev mer bekant för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar samt för att ge inspiration till konstnärer.
Alltså legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att alstra målningar och litteratur som har blivit klassiker i världens konst samt böcker.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot sprit i allmänhet och mot absinthe speciellt.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att påstådd belägga att malörtens olja, en utav de flera ingredienserna i absint, var riskabel och giftig, även om bara en liten antal malört fanns i en absint flaska.
En annan händelse som skedde i begynnelsen utav nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och mördade hela sin familj.
Även om gubben hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder och USA.
Frankrike följde efter år 1915.
Kanske för att det var förbjuden frukt, innehar flera utav de falska rykten samt historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än nu, trots att modern vetenskap innehar visat att malört inte är mer skadligt eller framkallar dårskap än någon annan naturlig beståndsdel som pepparmynta olja eller vaniljextrakt.
Idag, i begynnelsen av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga bort.
I de större europeiska länder är absint helt lagligt åter.
I US OF AMERICA (givetvis) är det ännu lagar mot att alstra samt sälja den, ehuru annorlunda företag innehar hittat på möjligheter att gäcka dessa bann.
Att inmundiga absint är inte längre ett brott.
För en jänkare, innebär det att det är acceptabelt att inmundiga absint, så länge du inhandlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som man kan finna Nätet.
Absinthe, – den mest legendariska utav samtliga drycker
Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du noll mer legendarisk än absint.
Sveriges ledande Absinthsajt finns här.
De flesta människor innehar antagligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem känner till blott några sanna fakta om sprit alternativt alkohol samt bara en bråkdel utav dem innehar haft tillfälle att har ett bägare utav denna mystiska dryck före sig på bordet.
På grund av detta vill jag med det här lilla inlägget presentera för er läsare en del fakta om denna legendariska spritdryck samt se tillbaka på dess lysande förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint främst gjordes.
Mycket berusande och smaksatt med anis, sägs absint inneha varit uppfinningen utav Pierre Ordinaire, en doktor från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod berömda för att ha tillverka en medicinsk tonic som bar en stor likhet med absint.
Likväl var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter att etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin image som en läkemedelstonic samt blev mer bekant för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar samt för att ge inspiration till konstnärer.
Således legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett faktum är att hon inspirerade så stora konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att skapa målningar samt litteratur som har blivit tidlös i världens konst och litteratur.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot sprit i allmänhet samt mot absinthe i synnerhet.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att påstådd bevisa att malörtens olja, en utav de många ingredienserna i absint, var farlig samt giftig, ehuru endast en liten mängd malört fanns i en absint butelj.
En annan evenemang som skedde i begynnelsen utav nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.
Ehuru gubben hade en lång historia av att vara gravt alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i flera europeiska länder samt AMERIKA.
Frankrike följde sedan år 1915.
Antagligen för att det var förbjuden frukt, innehar många av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, fastän inne vetenskap har visat att malört ej är mer skadligt eller bildar vansinne än någon annan naturlig beståndsdel som pepparmynta olja eller vaniljextrakt.
Nu, i begynnelsen utav 2000-talet, tas förbuden så sakteliga bort.
I de mesta europeiska länder är absint helt lagligt åter.
I AMERIKA (givetvis) är det ännu grundnorm mot att producera samt avyttra den, ehuru annorlunda företag innehar hittat på potential att gäcka dessa förbud.
Att inmundiga absint är ej längre ett brott.
För en jänkare, innebära det att det är acceptabelt att dricka absint, så länge man inhandlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som man kan hitta Internet.
Absinthe, – den mest legendariska av alla drycker
Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du noll mer legendarisk än absint.
De flesta folk har antagligen en grundläggande medvetenhet om att absint är, men de mesta av dem vet bara några sanna information om alkohol alternativt alkohol samt bara en bråkdel av dem har haft tillfälle att äga ett bägare av denna mystiska dryck framför sej på bordet.
Därför vill jag med detta lilla inlägget framföra för er läsare en del fakta om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess briljant förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.
Mycket berusande samt kryddad med anis, sägs absint äga varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en doktor från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod berömda för att äga fabricera en medicinsk tonic som bar en enorm likna med absint.
Likväl var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som avyttrade formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin bild som en läkemedelstonic och blev mer bekant för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier samt för att ge inspiration till konstnärer.
Således legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att alstra målningar och litteratur som har blivit klassiker i världens konst samt böcker.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot sprit i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att påstådd bevisa att malörtens olja, en av de flera ingredienserna i absint, var farlig samt giftig, , ehuru bara en liten mängd malört fanns i en absint butelj.
En annan evenemang som skedde i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.
Ehuru gubben hade en lång historia av att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i flera europeiska länder och USA.
Frankrike följde sedan år 1915.
Kanske för att det var illegal frukt, har många utav de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än nu, trots att modern vetenskap har visat att malört inte är mer skadligt eller bildar dårskap än någon annan naturlig ingrediens som pepparmynta olja eller vaniljextrakt.
Idag, i begynnelsen av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga bort.
I de mesta europeiska länder är absint helt lagligt igen.
I AMERIKA (givetvis) finns det ännu grundnorm mot att producera och sälja den, ehuru olika affärsverksamhet innehar hittat på potential att gäcka dessa bann.
Att inmundiga absint är ej längre ett brott.
För en jänkare, innebära det att det är OK att inmundiga absint, så länge man inhandlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som man kan hitta Online.
Absinthe Sprit, Blott en drink alternativt en legend?
Flera folk tror att absint är en likör, men det är faktiskt klassificerad som sprit eller sprit framförallt alldenstund det ej är buteljerat med tillsats utav socker.
En nuförtiden nära nog utsuddad barriär uttalar att en likör är sprit med tillsats av socker samt smakämnen – samt då börjar väl nära nog all alkohol som saluförs idag heta likör.
Vår ”egen” Vodka Absolut Citron eller blåbär, vem skulle anlända på tanken att kalla dessa för en likör?
Absithe är en strong växtbaserade sprit som destilleras med malört och anis, men är oxå känd för att äga övriga aromatiska örter som fänkål, lakrits, kvanne rot, koriander, muskot, enbär samt mer.
Ordet absint refererar antingen till den alkoholhaltiga drycken eller den faktiska malörtens namn Artemisia absinthium.
Absinthe alkohol är i flera annorlunda typer.
Dess utveckling började i slutet av 17-talet i Schweiz för att sedan spridas till övriga länder som satte sin egen prägel på originalet.
Som man antagligen begriper, var kvaliteten på de annorlunda märkena mycket varierade, ungefär som vin är nu, samt de billigare sorterna av absint hade lägre alkoholhalt samt begagnade mestadels ingredienser som var direkt skadliga.
Sorten som heter “Bohemian Absinth” kom från Tjeckien samt var en utav dessa billigare sorter som innehöll en del alternativt noll anis, fänkål alternativt någon utav de övriga örter som hittades i den traditionella absint.
Den schweiziska och särskilt den franska var ansvariga för att ordentligt accelerera poopulariteten för absint samt bedömdes mestadels vara de som producerade högsta kvalitet.
Medan samtliga innehar sina egna personliga smakpreferenser, en “deluxe absinthe” är i allmänhet utav högre kvalitet än en “klassisk absint”: godabsint.com.
Det är även några betraktas som “special absint” som är helt unik samt avvikande.
Det är flera legender samt myter runt absint alkohol, vilket dess franska smeknamn, “The Green Fairy – La fée verte” ) därför att det (oftast) innehar en smaragdgrön färg.
Inledningsvis såldes det som ett universellt medicin, kanske därför fördelarna med malört samt övriga örter.
Det rekommenderades för behandling av epilepsi, kolik, gikt, njursten, och mycket mer.
Så småningom såldes det både som en huskur samt en aperitif.
Den hade en exklusiv effekt på dem som drack det, det till och med förbjöds av den schweiziska regeringen 1910.
Flera trodde att hög användning utav absint var kopplat till hallucinationer, våld samt depression.
Kanske det är på grund av detta det fick så mycket beröm av bohemiska varianter och konstnärer som Picasso, Ernest Hemingway samt Oscar Wilde.
Legenden uttalar att den berömda holländska konstnären Van Gogh, skar utav sitt ena öra under dess inflytande.
Absinthe blev så aktuell i Frankrike, särskilt med bohemiska författarinna samt konstnärer i Paris.
De hade “den gröna timmen”, som motsvarar vår “happy hour” numera.
Man kan finna det i nattklubbar samt populära hangouts som Moulin Rouge.
Eftersom produktionen utav drycken ökade så gjorde också efterfrågan, och ganska snart sjönk priset så att alla drack den.
Detta varade tills några galna människor förstörde allmän andra.
Det fanns flera mord som var kopplade till konsumtion av absint precis runt 1900, det mest kända är de Lanfray morden vari en man dödade först sin egen familj och därnäst sej själv.
Vid det laget var det Schweiz som först förbjöd den legendariska dycken men flera övriga länder följde kort därnäst.
Ehuru det fortfarande minsann ej är lagligt i USA ännu så lyfte Schweiz undan förbudet år 2005 samt den kända gröna drycken växer idag i folkgunst igen.
Nu när du har lärt dig ett litet antal spännande fakta om absinthe, kommer jag bevilja dig själv avgöra om det bara är en annan dryck, alternativt antagligen mer av en legend.
Med det växande folkgunst som absinthe fått under de senaste åren, får vi vänta samt se om historien upprepar sig.