Dikväveoxid nyttjas i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mix utav kväve och oxygen. Ett andra namn för dikväveoxid som flertal absolut känner till, är lustgas samt det är ej en brännbar gas.

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett stort användningsområde, som bland andra i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men numera nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan finna i olika kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som blandar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som används för att anordna vispad grädde till allehanda, som semlor och i matlagning. Det finns flertal olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland andra finns en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva luftig, men den kan även lagra din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Man ska aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir vattnig och torr.

Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när du önskar vispa grädde, lägger du främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar man på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu anländer grädden att komma ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bli luftig absolut som grädde skall vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en fastlagsbulle. Grädde kan nyttjas i annorlunda areor, som i fika samt varm choklad koppar, men också i matlagning och bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det är även flera som innefattar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det flesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det mesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den ej ska homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde har stora fettdroppar som har kapaciteten att anknyta luft till en hållfast skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon och en patron som har dikväveoxid.

Det är flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det är även de som har lägre. Bland andra finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som har dikväveoxid.