Har du koll på frukterna och bären som kan användas till vinet?

Frukter och bär ska behandlas på rätt vis i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på skilda sorters bär, och skilda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika process.

Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att dessutom stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man inhandla en äppeldelare som funkar mycket bra för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.

Erlandsen tar självklart även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ungefär 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går följaktligen så klart att framställa smakligt vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber bara ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är önskvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. vinsatser köpa.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll varsamt och utförligt över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats komma med. Sedan tillsätter man socker och vatten enligt recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de har en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det isär och spola med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller närapå 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk även på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli omkring 2-5 liter vatten.

Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att hitta i butiker på nätet.

Det går dessutom alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör för den skull undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa ungefär 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligen rymma 1 kg vilket ger ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.

Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man ska dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inberäknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller samman, vilket vanligtvis tar cirka 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten enligt recept.