påväxt
Fukt kan bringa negativa konsekvenser för din krypgrund
Ifall en krypgrund skulle vara dåligt konstruerad alternativt ha en bristfällig placering så kan fukt lätt påverka den negativt. Det är så pass typiskt att man talar om att vartannat hus innehållandes krypgrund riskerar att råka ut för fuktskador samt mögel. Fukt i krypgrunden kan dessutom ge upphov till dålig lukt från till exempel kemikalier som finns i byggmaterialet.
Krypgrunder är byggda så att det bildas en ficka mellan själva huset och marken. Ofta använder man betong samt lättbetong för att bygga grunderna. Denna ficka kan antingen vara ventilerad alternativt oventilerad. Fördelen med krypgrund är att man kan bygga den på berg utan att behöva spränga och att man med lätthet kan korrigera sättningar genom att höja alternativt sänka delar av krypgrunden, mer eller mindre genom att placera in en domkraft under huset.
På sensommaren och tidig höst, när medeltemperatur och luftfuktigheten är som högst, är krypgrunden, likt en jordkällare, svalare än omgivningen. Detta medför att luftfuktigheten kondenseras då den kommer in i krypgrunden, precis som när det bildas dagg under nätterna!
Under vintrarna torkar utrymmet i krypgrunden ut och medför så att den kan stå pall mot ännu en sommarsäsong med fuktigare luft. Är vintern inte tillräckligt torr, eller som fallet är i Norrland, regnfattig men väldigt sträng, är sannolikheten markant för att husgrunden inte ska kunna torka ut ordentligt. Risken att råka ut för mögel och annan påväxt ökar då markant. Följaktligen bör man i förebyggande syfte bearbeta samtliga krypgrunder med hjälp av Tvärstopp, trots att man inte har eller har haft problem.
För att bli av med fuktproblem i sin krypgrund kan man gå tillväga på annorlunda vis. Det första man ska utföra är så klart att sanera för att bli av med mögel och dålig lukt. Därpå är dränering, uppvärmning och uttorkning av yttersta vikt. Avverka all jord samt mull från grundens närmiljö liksom byggmaterial då det funkar som fuktreservoar och grogrund åt mögel. Ersätt jorden med väldränerande material.
Att värma upp en krypgrund som är oisolerad är emellertid en aning som att elda åt kråkorna, och är faktiskt en av orsakerna till varför äldre hus med krypgrund plötsligt nuförtiden får mögelproblem – det är helt enkelt för dyrt att värma upp en husgrund där värmen sipprar rakt ut. Därför kan man isolera sin krypgrund. En del näringsverksamheter säljer specialisolering för krypgrunder. Det man vill uträtta, oavsett om man väljer en specialisolering eller en vanlig typ är att isoleringen bör fungera som kondensspärr och därför att minska ångtrycket på sommarhalvåret när luften är varmare.
En isolerad krypgrund är dessutom praktisk då den isolerar resten av huset och därmed kan reducera värmekostnaderna under vintern. Bara isolering + en behandling med Tvärstopp kan räcka som förebyggande medel ifall man bara har haft lindriga besvär med mögel och fukt. Har man å andra sidan större problem bör man använda isoleringen ihop med en aktiv avfuktare i form av en automatiskt avfuktningsmaskin, som enbart startar när det behövs. Klicka här genast för mer information
När man väljer avfuktningsmaskin är det angeläget att välja korrekt. För krypgrunder ska man ha en maskin som kan avfukta kyliga utrymmen. Det kan genomföras på diverse sätt, exempelvis genom avfuktning via block som går i faser, en fas som suger upp fukten och en fas som genom värmetillförsel leder ut fukten mot utomhusatmosfären. Det kan även ske med uppvärmning, så kallad termisk avfuktning. Man värmer upp en slinga för att tillämpa fysikens lagar om att varm luft kan bära mer fukt än kylslagen. På så vis reduceras luftfuktigheten i utrymmet.
Lavar kan skada hustaket men på samma gång vara gott i salladen.
Det är oftast korsningar mellan sporsäcksvampar samt alger som utgör lavar. Svampens uppgift är att bistå med uppbyggnad, beskydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med hjälp av sin fotosyntes och därmed med energi.
Det är i huvudsak svampen som utgör laven och bestämmer hur den växer och ser ut. Laven innefattar överbark och underbark vilket i stort endast är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att foga vid underlaget.
Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra och ljusa miljöer (trots att det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant omväxling. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. Många lavar gillar att växa på till exempel sten. Dessa lavar avger ämnen som långsamt bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Vill man slippa att lavar fördärvar samt förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med hjälp av Fulstopp.
Svampen som bygger upp stomme för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är väldigt omfattande och utgör närmare en tredjedel av alla svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de sedan utsöndrar så att de kan föröka sig. Skilda typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte negativa, t.e.x. jästsvampen är ju väldigt populär!
Då lavar emellanåt liknar diverse mossor kan det stundvis vara komplicerat att särskilja de tu. Ifall man misstänker att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård alternativt annat så ska man fundera en aning extra innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så avdödas både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar och virus.
En del saker är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stam, blad och rot. De kan klara sig helt utan vatten och torkar då ihop och hamnar i dvala. Mossor däremot är vanligtvis gröna till färgen, har både oftast stam och blad samt äger rottrådar (även om de inte har faktisk rot). De växer även helst där det är fuktigt. Det är alltså troligare att det rör sig om mossväxt, eller mögel, i en fuktig källare än om lavar!
Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt växlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är för att de inte har rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar leder till skador på lavens algdel. Det leder i en del fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande medför ofta lavens död. Länk till ytterligare data
Då mögel och mossa gärna ses som skadeväxter har lavar många användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som primitiva antibiotikum eller ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav erhåller man annorlunda färger – rött, orange, brun… listan kan göras längre. Inte nog med det så har lavar i synnerhet i svåra tider ätits. Lavar består av riklig mängd kolhydrater (upp mot 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.
Lavar kan således vara riktigt nyttigt!
Påväxt av olika mikrober
Samlingsnamnet för både mögel och bakterietillväxt är mikrobiell påväxt. Beroende på vilken eller vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilken form det rör sig om en god idé att försöka få undan det innan det ställer till med större besvär.
En mikrob är en levande organism som man inte kan skåda med blotta ögat. Vad som räknas hit är då och då diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, somliga mögelsvampar, växter samt djur. Det är alltså en väldigt bred grupp organismer, där vissa kan verka hälsovådligt, andra inte alls och några beter sig som opportunister – de är bara hälsofarliga när tillfälle ges, men annars kanske rent nödvändiga för vår överlevnad, så som en del bakterier i tarmens normalflora.
Vanligtvis när man talar om mikrobiell påväxt menar man oftast mögel och man nämner det gärna samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden eller i ens badrum? Mögel är aldrig ok, utan man ska sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.
Mögel släpper ifrån sig sporer och en del arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan vara irriterande framför allt på luftvägarna. Man har mer och mer börjat koppla ihop fysiska symptom med att man bor, eller uppehåller sig mycket i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar och trötthet.
Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt trivs där det finns fukt. Ett första moment är alltså att se över ventilation, men även omgivande dränering om problemet uppstår i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp. Klicka här för mer information
Mögel i badrum yttrar sig ofta som svarta små prickar i kakelfogarna. Normalt kan inte mögel gro över rent kakel, men ofta hopas det i fogarna mindre hudrester, tvålrester och övrigt gott för möglet att festa på. Har man påväxt i sitt badrum är en idé, utöver att se över ventilationen, att tvätta grundligt med hjälp av diskmedel och avsluta med hjälp av ättika eller vittvinsvinäger.
När det kommer till mer porösa material så som betong, ska man inte använda ämnen lösta i vatten med tanke på att det vanligtvis leder till att möglet istället för att avvika får en extra kick och växer till sig ännu mer, p.g.a. den tillsatta fukten! Man ska aldrig använda klorin, varken på släta eller porösa ytor med tanke på att det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och dessutom har extremt låg effekt, jämfört med vanligt diskmedel.
Man kan dessutom bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med assistans av en särskild maskin värmer upp ett mögeldödande medel varpå detta förångas. De små dropparna kan tränga in i skrymslen och vrår och där ha verkan på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls ofta av diverse firmor som håller på med mögelsanering. Man bör inte vistas i samma rum när sanering sker.
Efter att ha fått bort möglet är det angeläget att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet för att undfly att man återigen får påväxt i sitt hus. Samt att applicera ett lager Tvärstopp som skyddar framåt i tiden.
Undvik påväxt på huset
Påväxt, alternativt mikrobiell påväxt som det även kan heta, är en samlingsterm för både mögel och bakterietillväxt i ett utrymme. Beroende på vilken alternativt vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilken gestaltning det rör sig om en bra idé att försöka få undan det innan det ställer till med större bekymmer.
En mikrob är en levande organism som man inte kan uppmärksamma med blotta ögat. Vad som räknas hit är stundvis diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, vissa mögelsvampar, växter och djur. Det är således en oerhört vid grupp organismer, där en del kan verka hälsovådligt, andra inte alls och några beter sig som opportunister – de är enbart hälsofarliga när tillfälle ges, men annars antagligen rent nödvändiga för vår överlevnad, så som en del bakterier i tarmens normalflora.
Ofta när man pratar om mikrobiell påväxt menar man mestadels mögel och man nämner det helst samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden eller i ens badrum? Mögel är aldrig acceptabelt, utan man bör sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.
Mögel släpper ifrån sig sporer och en del arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan verka irriterande framför allt på luftvägarna. Man har mer och mer börjat kombinera fysiska symptom med att man bor, eller uppehåller sig stor del i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar samt utmattning.
Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt förekommer där det finns fukt. Ett första steg är således att se över ventilation, men dessutom omgivande dränering om problemet uppstår i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp. alger och mossa..
Mögel i badrum yttrar sig ofta som svarta små prickar i kakelfogarna. Normalt kan inte mögel gro på rent kakel, men vanligtvis samlas det i fogarna mindre hudrester, tvålrester samt övrigt gott för möglet att festa på. Har man påväxt i sitt badrum är en plan, frånsett att se över ventilationen, att tvätta grundligt med diskmedel samt avsluta med ättika alternativt vittvinsvinäger.
När det kommer till mer porösa material så som betong, ska man inte använda ämnen lösta i vatten eftersom det vanligtvis leder till att möglet istället för att avvika får en extra kick och växer till sig ännu mer, på grund av den tillsatta fukten! Man bör aldrig använda klorin, varken på släta alternativt porösa ytor eftersom det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och därutöver har extremt låg effekt, jämfört med vanligt diskmedel.
Man kan även bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med assistans av en särskild maskin hettar upp ett mögeldödande medel varpå det förångas. De små dropparna kan tränga in i skrymslen och vrår och där få verkan på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls ofta av olika firmor som håller på med mögelsanering. Man bör inte vistas i samma rum när sanering sker.
Efter att ha fått undan möglet är det viktigt att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet för att undfly att man ånyo får påväxt i sitt hus. Samt att lägga på ett lager Fulstopp eller Tvärstopp, som skyddar framåt i tiden.