Att falla offer för ID-kapning

Spyware

Webben är briljant men det är på samma gång det forum där personer löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt vis, helt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett väldigt allvarligt brott som ofta innebär svåra följder för offret.

I boken förekommer en och bra checklista. finns helt gratis som e-bok i biblioteken samt kan inhandlas på allt-fraktfritt. Klicka på bilden av boken för mer detaljer.
Klicka här genast för mer info

För att skydda sig mot Spyware finns en massor annorlunda antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med väldigt annorlunda kvalitet, pris samt effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- och 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du endast är ett kliv från att erhålla alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – enormt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därpå används av ID-kaparna för olika ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man stundtals av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Då och då kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå privat information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Människor som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att hitta en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, dessvärre, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor och tjänster säljs för extremt låga priser. För att köpa måste man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därpå stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns naturligtvis inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

En del uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.